Antikrundan
Det är i början av juli. Solen står högt på himlen och vi är på väg mot bussen för att åka till Göteborgs flygplats. Vi har fått äran att åka med en ny uppfinning vid namn tidsflyg som för varje minut i luften för oss allt längre bakåt i tiden. 11.00 lyfter planet som ska ta oss tillbaka till antikens Aten där vi har bestämt ett möte med den mytomspunna författaren Homeros.
För er som inte vet är Homeros utan tvekan den mest kända författaren från antikens Grekland, 700f.Kr. Samtidigt, är han också en av de mest mystiska författarna genom tiderna. Man vet väldigt lite om hans liv förutom att han är skaparen av de två stora litterära verken Odyssén och Illiaden. Illiaden handlar om det trojanska kriget och behandlar främst en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja). Den grekiska hären har en krigare vid namn Akhilleus som efter sin vän Patroklos död begär hämnd. Genast förstår trojanernas främste krigare och prins, Hektor, att det är han som förväntas stoppa Akhilleus. Vi har fördjupat oss i ett utdrag av Illiaden där man får följa Hektor när går för att söka upp sin fru Andromakhe och deras nyfödda son Skamandrios, innan han går för att möta Akhilleus och sin förmodade död till mötes.
Efter en fyra timmars resa på tidsflyget landar vi på ett öppet fält nära Aten. Våra nerver är på helspänn, nästan så att kroppen skakar av nervositet och glädje. Snart ska vi få möta Homeros i egen hög person. Det första vi ser när vi närmar oss Atens stadsportar är en ensam gammal man som står stödd på en käpp och väntar vid ingången. Genast förstår vi att det är denna man som vi kommit för att möta. Homeros hälsar vänligt på oss och förklarar oss varmt välkomna till Aten. Det verkar som om ryktena om att Homeros skulle varit blind stämmer. Vi ser genast hur han använder sig av sin käpp för att känna av marken framför sig och hans blick ser ut som om den är långt långt borta. För övrigt ser han inte alls ut som vi föreställt oss. I själva verket är han inte ens lik alla de bilder och statyer vi sett på honom. Det stora vita skägget som vi sett på bilder är utbytt mot en grå och buskig mustasch som utstrålar stor vishet. På kroppen bär han en så kallad himation, en yllemantel, virad runt kroppen vilket genast får oss att känna oss som riktiga outsiders i våra shorts och T-shirts.
Himation som bars av män under Antiken i Grekland
Bildkälla: http://www.figuren-modellbau.de/himation.html
Homeros som är en livsnjutare, visar oss vägen till sin favorit restaurang. Restaurangen är byggd i exakt samma material som resten utav staden, en grund utav sten och sedan soltorkad lera som blivit vitaktig när den torkat. En bit ifrån restaurangen skymtar vi den stora byggnaden Parthenon som är ett utav antikens mer kända monument. Vi sätter oss ned vid ett bord av sten och får serverat var sin bägare av ett mycket surt vin. Albin plockar fram block och penna ut sin väska och påbörjar intervjun.
Hur skulle du beskriva dig själv?
- Svår fråga. Med tanke på hur mycket myter och diskussioner som förekommit runt min person är det inte säkert att jag själv ens vet, svarar Homeros och skrattar. Men jag antar att jag är en mycket glad och trevlig person och självklart älskar jag att skriva.
Man vet så lite om ditt liv, skulle du kunna berätta något om det?
- Jag föddes i Ilion här i Grekland för ca 80 år sedan, vilket i er tid blir för ca 2500 år sedan. Min mor dog tidigt i barnsäng så henne vet jag tyvärr ingenting om. Min far pratade väldigt sällan om henne så jag undvek att ta upp ämnet eftersom det verkade göra honom upprörd. Jag fick tidigt upp intresset för skrivandet eftersom min far var en präst och en mycket duktig historieberättare. Tidigt berättade han sagor för mig som fick mig att kastas mellan de olika känslorna. Jag visste då direkt att detta är något som jag själv också ville göra. Jag började min litterära resa med att skriva dikter. När jag blev äldre började jag utveckla dikterna så det blev längre och till slut skrev jag min första novell. Kort där efter skrev jag mitt kända verk Iliaden.
Hur kom det sig att du skrev Illiaden från första början? Vad var din inspiration?
- Historien om kriget vid Troja har berättas i flera år hundraden, framför allt vid fester och liknande tillställningar. Jag tror att nästan varje barn här i Aten känner till historien om hur grekerna byggde den trojanska hästen som till slut fick Troja på fall. Därför var det naturligt för mig att ta tillvara på dessa fantastiska berättelser för att nästkommande generationer skulle få en chans att höra och leva sig in i dem. Min ursprungliga inspiration kom också från min far som berättade om det Trojanska kriget för mig som liten och genast väcktes ett stort historieintresse. Det är väl där som allt började skulle jag tro.
- Historien om kriget vid Troja har berättas i flera år hundraden, framför allt vid fester och liknande tillställningar. Jag tror att nästan varje barn här i Aten känner till historien om hur grekerna byggde den trojanska hästen som till slut fick Troja på fall. Därför var det naturligt för mig att ta tillvara på dessa fantastiska berättelser för att nästkommande generationer skulle få en chans att höra och leva sig in i dem. Min ursprungliga inspiration kom också från min far som berättade om det Trojanska kriget för mig som liten och genast väcktes ett stort historieintresse. Det är väl där som allt började skulle jag tro.
Iliaden är ju skriven på en hexameter, men vad menas egentligen med det?
- Roligt att ni frågar. Hexameter är antikens absolut främsta versmått och jag har använt det själv väldigt mycket. En hexameter är orimmad text som man med hjälp av att växla långa och korta stavelser får en slags rytm. Varje textrad har sex takter som antingen är så kallade daktyler eller trokéer vilket betyder att betoningen av orden i varje takt varierar. Antingen är det starkt betonat eller så är det svagt betonat. Jag har använt mig av hexametermodellen många gånger och när jag berättar Odysséen kan det låta så här…
Homeros börjar nu sjunga för oss en vers från Odyssén. För att ni ska kunna förstå ungefär hur den här sextaktiga versen fungerar kan ni se versen nedan.
(understrukit = starkt betonat, punkt = svagt betonat och snedstrecken delar in versen i de sex takterna)
“Sångmö/sjung om den/man, som/länge i/ Skiftande/ öden
_ . _ . . _ . _ . . _ . ._.
irrande/kring, när han/Troja för/stört, den/heliga/staden.”
_ . . _ . . _ . _ _ _ _ . . _ .
Om ni är intresserade av att höra hur det låter när man läser en text på hexameter kan ni klicka på följande länk:
https://www.youtube.com/watch?v=uoD0vjQidrc
https://www.youtube.com/watch?v=uoD0vjQidrc
Vad anser du att en prins har för plikter när det kommer till krig?
- En prins bör leda och visa att han kämpar sida vid sida med krigarna som en broder. För en prins skulle det vara en skam att bli lämnad kvar när hans eget folk drar ut i krig för att skydda deras stad och familjer. Detta visar jag tydligt i Illiaden när Hektor talar med sin fru och han säger:
- En prins bör leda och visa att han kämpar sida vid sida med krigarna som en broder. För en prins skulle det vara en skam att bli lämnad kvar när hans eget folk drar ut i krig för att skydda deras stad och familjer. Detta visar jag tydligt i Illiaden när Hektor talar med sin fru och han säger:
[...] Men jag skulle blygas förfärligt för Trojas män och kvinnor med långa mantlar, om som en feg jag höll mig borta från striden, vilket jag inte är hågad till heller. Jag har fått lära mig att alltid kämpa i trojanernas främsta linje och värja min faders rykte såväl som mitt eget.
För en prins som Hektor skulle han inte bara ses som en feg utan hela hans familjs rykte skulle smutsas ned om han valde att inte strida. Egentligen är det ju så att hela det utdraget om Hektor och Andromakhe genomsyras av plikt och inte bara prinsens plikter.
Så finns det andra som du anser har plikter vid krig?
- Ja absolut, enligt mig har alla en roll eller en sorts plikt när det kommer till krig. Männen drar ut i striden medan kvinnorna stannar hemma och fortsätter sköta om sina sysslor. Jag försökte visa detta genom att Hektor uppmanar sin fru att vid hans död gå hem och upprätthålla ordningen i hushållet. Hektor säger till sin fru vid ett tillfälle:
Gå nu tillbaka hem och ägna dig åt dina sysslor, åt din vävstol och slända, och sätt dina tjänande kvinnor till deras värv!”. Tidigare pratar han även om sin son och säger: “[...] att han må härska med makt som Ilions kung, och de må heta bland folk: han är mycket bättre än fadern! när han kommer från kriget med blodbestänkta troféer från en ovän han dräpt och gläder sin moder i hjärtat!
Med detta försökte jag visa att även ett litet spädbarn som Skamandrios har plikter vid hans fars död. Han blir nästa kung att styra över ett helt folk och en hel stad. Precis som sin fader så förväntas han även bli en soldat och kämpa i den främsta linjen. Redan som ett litet knyte har han så otroligt mycket ansvar vilandes på sina axlar.
Sista frågan då, hur ser ditt liv ut idag då?
Idag är jag en hederlig pensionär. Jag bor tillsammans med min fru i ett hus inte långt härifrån. Det är en liten villa som vi hyr av en rik köpman. Dagarna spenderar jag med min hustru och våra getter. Getterna har blivit mina bästa vänner sedan ungarna flyttade hemifrån. Vi åker på utflykter, läser böcker och går på teater tillsammans. När jag får lite tid över för mig själv, brukar jag sätta mig under olivträdet uppe på kullen och skriva. Skrivandet är fortfarande ett fantastiskt sätt för mig att koppla av.
När Homeros har berättat klart tittar vi på klockan och förstår att det är dags att be ge sig till tidflyget för att åka tillbaka till vår tid. Vi tackar Homeros för allting som han berättat för oss och sedan följer han oss tillbaka till stadsportarna. Väl på flyget diskuterar vi allting som vi fått veta idag och hoppas att vi en dag kanske kan resa tillbaka till vår kära epok Antiken.
-----------------------------------------------------------
Vi hoppas att du har tyckt vår text varit intressant och att du har lärt dig något nytt om Antiken och Homeros. Har du frågor eller åsikter om vår resa lämna gärna en kommentar så försöker vi svara så fort vi kan! Ha de gött / Linn, Albin och Philip
