Antikrundan
Det är i början av juli. Solen står högt på himlen och vi är på väg mot bussen för att åka till Göteborgs flygplats. Vi har fått äran att åka med en ny uppfinning vid namn tidsflyg som för varje minut i luften för oss allt längre bakåt i tiden. 11.00 lyfter planet som ska ta oss tillbaka till antikens Aten där vi har bestämt ett möte med den mytomspunna författaren Homeros.
För er som inte vet är Homeros utan tvekan den mest kända författaren från antikens Grekland, 700f.Kr. Samtidigt, är han också en av de mest mystiska författarna genom tiderna. Man vet väldigt lite om hans liv förutom att han är skaparen av de två stora litterära verken Odyssén och Illiaden. Illiaden handlar om det trojanska kriget och behandlar främst en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja). Den grekiska hären har en krigare vid namn Akhilleus som efter sin vän Patroklos död begär hämnd. Genast förstår trojanernas främste krigare och prins, Hektor, att det är han som förväntas stoppa Akhilleus. Vi har fördjupat oss i ett utdrag av Illiaden där man får följa Hektor när går för att söka upp sin fru Andromakhe och deras nyfödda son Skamandrios, innan han går för att möta Akhilleus och sin förmodade död till mötes.
Efter en fyra timmars resa på tidsflyget landar vi på ett öppet fält nära Aten. Våra nerver är på helspänn, nästan så att kroppen skakar av nervositet och glädje. Snart ska vi få möta Homeros i egen hög person. Det första vi ser när vi närmar oss Atens stadsportar är en ensam gammal man som står stödd på en käpp och väntar vid ingången. Genast förstår vi att det är denna man som vi kommit för att möta. Homeros hälsar vänligt på oss och förklarar oss varmt välkomna till Aten. Det verkar som om ryktena om att Homeros skulle varit blind stämmer. Vi ser genast hur han använder sig av sin käpp för att känna av marken framför sig och hans blick ser ut som om den är långt långt borta. För övrigt ser han inte alls ut som vi föreställt oss. I själva verket är han inte ens lik alla de bilder och statyer vi sett på honom. Det stora vita skägget som vi sett på bilder är utbytt mot en grå och buskig mustasch som utstrålar stor vishet. På kroppen bär han en så kallad himation, en yllemantel, virad runt kroppen vilket genast får oss att känna oss som riktiga outsiders i våra shorts och T-shirts.
Himation som bars av män under Antiken i Grekland
Bildkälla: http://www.figuren-modellbau.de/himation.html
Homeros som är en livsnjutare, visar oss vägen till sin favorit restaurang. Restaurangen är byggd i exakt samma material som resten utav staden, en grund utav sten och sedan soltorkad lera som blivit vitaktig när den torkat. En bit ifrån restaurangen skymtar vi den stora byggnaden Parthenon som är ett utav antikens mer kända monument. Vi sätter oss ned vid ett bord av sten och får serverat var sin bägare av ett mycket surt vin. Albin plockar fram block och penna ut sin väska och påbörjar intervjun.
Hur skulle du beskriva dig själv?
- Svår fråga. Med tanke på hur mycket myter och diskussioner som förekommit runt min person är det inte säkert att jag själv ens vet, svarar Homeros och skrattar. Men jag antar att jag är en mycket glad och trevlig person och självklart älskar jag att skriva.
Man vet så lite om ditt liv, skulle du kunna berätta något om det?
- Jag föddes i Ilion här i Grekland för ca 80 år sedan, vilket i er tid blir för ca 2500 år sedan. Min mor dog tidigt i barnsäng så henne vet jag tyvärr ingenting om. Min far pratade väldigt sällan om henne så jag undvek att ta upp ämnet eftersom det verkade göra honom upprörd. Jag fick tidigt upp intresset för skrivandet eftersom min far var en präst och en mycket duktig historieberättare. Tidigt berättade han sagor för mig som fick mig att kastas mellan de olika känslorna. Jag visste då direkt att detta är något som jag själv också ville göra. Jag började min litterära resa med att skriva dikter. När jag blev äldre började jag utveckla dikterna så det blev längre och till slut skrev jag min första novell. Kort där efter skrev jag mitt kända verk Iliaden.
Hur kom det sig att du skrev Illiaden från första början? Vad var din inspiration?
- Historien om kriget vid Troja har berättas i flera år hundraden, framför allt vid fester och liknande tillställningar. Jag tror att nästan varje barn här i Aten känner till historien om hur grekerna byggde den trojanska hästen som till slut fick Troja på fall. Därför var det naturligt för mig att ta tillvara på dessa fantastiska berättelser för att nästkommande generationer skulle få en chans att höra och leva sig in i dem. Min ursprungliga inspiration kom också från min far som berättade om det Trojanska kriget för mig som liten och genast väcktes ett stort historieintresse. Det är väl där som allt började skulle jag tro.
- Historien om kriget vid Troja har berättas i flera år hundraden, framför allt vid fester och liknande tillställningar. Jag tror att nästan varje barn här i Aten känner till historien om hur grekerna byggde den trojanska hästen som till slut fick Troja på fall. Därför var det naturligt för mig att ta tillvara på dessa fantastiska berättelser för att nästkommande generationer skulle få en chans att höra och leva sig in i dem. Min ursprungliga inspiration kom också från min far som berättade om det Trojanska kriget för mig som liten och genast väcktes ett stort historieintresse. Det är väl där som allt började skulle jag tro.
Iliaden är ju skriven på en hexameter, men vad menas egentligen med det?
- Roligt att ni frågar. Hexameter är antikens absolut främsta versmått och jag har använt det själv väldigt mycket. En hexameter är orimmad text som man med hjälp av att växla långa och korta stavelser får en slags rytm. Varje textrad har sex takter som antingen är så kallade daktyler eller trokéer vilket betyder att betoningen av orden i varje takt varierar. Antingen är det starkt betonat eller så är det svagt betonat. Jag har använt mig av hexametermodellen många gånger och när jag berättar Odysséen kan det låta så här…
Homeros börjar nu sjunga för oss en vers från Odyssén. För att ni ska kunna förstå ungefär hur den här sextaktiga versen fungerar kan ni se versen nedan.
(understrukit = starkt betonat, punkt = svagt betonat och snedstrecken delar in versen i de sex takterna)
“Sångmö/sjung om den/man, som/länge i/ Skiftande/ öden
_ . _ . . _ . _ . . _ . ._.
irrande/kring, när han/Troja för/stört, den/heliga/staden.”
_ . . _ . . _ . _ _ _ _ . . _ .
Om ni är intresserade av att höra hur det låter när man läser en text på hexameter kan ni klicka på följande länk:
https://www.youtube.com/watch?v=uoD0vjQidrc
https://www.youtube.com/watch?v=uoD0vjQidrc
Vad anser du att en prins har för plikter när det kommer till krig?
- En prins bör leda och visa att han kämpar sida vid sida med krigarna som en broder. För en prins skulle det vara en skam att bli lämnad kvar när hans eget folk drar ut i krig för att skydda deras stad och familjer. Detta visar jag tydligt i Illiaden när Hektor talar med sin fru och han säger:
- En prins bör leda och visa att han kämpar sida vid sida med krigarna som en broder. För en prins skulle det vara en skam att bli lämnad kvar när hans eget folk drar ut i krig för att skydda deras stad och familjer. Detta visar jag tydligt i Illiaden när Hektor talar med sin fru och han säger:
[...] Men jag skulle blygas förfärligt för Trojas män och kvinnor med långa mantlar, om som en feg jag höll mig borta från striden, vilket jag inte är hågad till heller. Jag har fått lära mig att alltid kämpa i trojanernas främsta linje och värja min faders rykte såväl som mitt eget.
För en prins som Hektor skulle han inte bara ses som en feg utan hela hans familjs rykte skulle smutsas ned om han valde att inte strida. Egentligen är det ju så att hela det utdraget om Hektor och Andromakhe genomsyras av plikt och inte bara prinsens plikter.
Så finns det andra som du anser har plikter vid krig?
- Ja absolut, enligt mig har alla en roll eller en sorts plikt när det kommer till krig. Männen drar ut i striden medan kvinnorna stannar hemma och fortsätter sköta om sina sysslor. Jag försökte visa detta genom att Hektor uppmanar sin fru att vid hans död gå hem och upprätthålla ordningen i hushållet. Hektor säger till sin fru vid ett tillfälle:
Gå nu tillbaka hem och ägna dig åt dina sysslor, åt din vävstol och slända, och sätt dina tjänande kvinnor till deras värv!”. Tidigare pratar han även om sin son och säger: “[...] att han må härska med makt som Ilions kung, och de må heta bland folk: han är mycket bättre än fadern! när han kommer från kriget med blodbestänkta troféer från en ovän han dräpt och gläder sin moder i hjärtat!
Med detta försökte jag visa att även ett litet spädbarn som Skamandrios har plikter vid hans fars död. Han blir nästa kung att styra över ett helt folk och en hel stad. Precis som sin fader så förväntas han även bli en soldat och kämpa i den främsta linjen. Redan som ett litet knyte har han så otroligt mycket ansvar vilandes på sina axlar.
Sista frågan då, hur ser ditt liv ut idag då?
Idag är jag en hederlig pensionär. Jag bor tillsammans med min fru i ett hus inte långt härifrån. Det är en liten villa som vi hyr av en rik köpman. Dagarna spenderar jag med min hustru och våra getter. Getterna har blivit mina bästa vänner sedan ungarna flyttade hemifrån. Vi åker på utflykter, läser böcker och går på teater tillsammans. När jag får lite tid över för mig själv, brukar jag sätta mig under olivträdet uppe på kullen och skriva. Skrivandet är fortfarande ett fantastiskt sätt för mig att koppla av.
När Homeros har berättat klart tittar vi på klockan och förstår att det är dags att be ge sig till tidflyget för att åka tillbaka till vår tid. Vi tackar Homeros för allting som han berättat för oss och sedan följer han oss tillbaka till stadsportarna. Väl på flyget diskuterar vi allting som vi fått veta idag och hoppas att vi en dag kanske kan resa tillbaka till vår kära epok Antiken.
-----------------------------------------------------------
Vi hoppas att du har tyckt vår text varit intressant och att du har lärt dig något nytt om Antiken och Homeros. Har du frågor eller åsikter om vår resa lämna gärna en kommentar så försöker vi svara så fort vi kan! Ha de gött / Linn, Albin och Philip
Mycket bra skrivet!! Intressant och levande berättat.
SvaraRaderaVi vill jämföra detta med medeltidens epok då det också handlade mycket om plikten att gå i krig och att behålla sin heder. Texten är också skriven på vers vilket kan liknas med Hávamál från medeltiden. Däremot är Hávamal inte skriven om någon specifik händelse.
Gudarna har även här en central roll i människornas liv. Från texten kan tydas att gudarna skall övervaka kriget på liknande sätt som asa-gudarna har en stor betydelse i nordens medeltid.
Hektor följer de levnadsregler som beskrivs i Hávamál, exempelvis i vers 77 där det står beskrivet hur ryktet lever kvar efter en persons död, vilket Hektor värderar väldigt högt.
Ni använder många olika uttryck som berikar läsningen, exempelvis när ni presenterar Homeros som " i egen hög person". Texten var väldigt lärorik och intressant berättat!
William, Viktoria och Ida.
En mycket väldisponerad text med bra innehåll. Homeros verkar ha tankar som speglar Antikens synsätt där ätten, hedern och äran spelade en stor roll. Vi som arbetat med romantiken ser inte många likheter med vår epok, då det som anses vara rätt under antiken är att trycka undan känslorna och istället kämpa för just hedern. Bra jobbat! / Michaela och Amanda
SvaraRaderaIntressant text och lätt att följa! *tummen upp*
SvaraRaderaJämförelser med romantiken:I Utdraget från Antikens text väljer Hektor att dö för hedern. I den unge Werthers lidanden tar werther självmord för kärlekens skull. Man kan inte dra många likheter mellan Antiken och Romantiken då de är influerade av så olika tankesätt.
Det nämndes inget om gudarna, som Artemis och Hades, men det var nog det enda som ni missade :)
Ni har skrivit en mycket intressant berättelse om er resa till Antiken och mötet med Homeros.
SvaraRaderaEfter att ha läst texten om Hektor och Andromakhe så märker man väl att detta är en text som är skriven under antikens århundraden. Det första vi lade märke till var hur känslosam texten var.”Jag kunde lika gärna låta mig slukas av jorden om jag förlorar dig - ty för mig kommer ingen glädje att finnas om du har gått ditt öde till mötes, endast sorgen!” Det blir genom texten också tydligt vilka värderingar folket hade under denna tid - Religionen verkar ha spelat en stor roll då Hektor ber en bön till guden Zeus som är himlens härskare och gudarnas konung för att ge sin son styrka och mod för att han ska bli en bra konung. “Zeus och ni andra gudar, Giv att denna min son må lysa genom sitt mod och sin styrka så som jag själv bland troerna, att han må härska med makt och Ilons konung,....” Känslor, tankar och gudar/religion hade under antiken en central del i det verkliga livet såväl som i berättelser från denna tidsepok.
För att jämföra utdraget ur Iliaden och Odyssén och antiken med vår epok och berättelse som var “Ett anspråkslöst förslag” skriven av Jonathan Swift under upplysningstiden kan vi säga att vi ser både likheter och skillnader. De väcker båda känslor. Man blir fångad av texterna och det väcker egna funderingar, värderingar och tankar.
Jonathan Swifts text var på ett eller annat sätt menad för att väcka uppmärksamhet och Swift använde sig då av ironi och mycket fakta. Homeros använder sig av känslor och värderingar på ett mjukt sätt. Läsaren blir hänförd av alla liknelser samt av det vackra språket fullt med bildspråk. Homeros syfte framgår med hjälp från beskrivningen av sorgen, tillståndet och tilliten till sitt land som Hektor förklarar för sin fru. Under antiken härstammar de flesta novellerna från religionernas berättelser. Detta märks tydligt när han talar om dess döda rike. “Bröder hade jag sju i huset. Alla gick en och samma dag till de dödas rike, samtliga dräpta av den snabbe Akhilleus, där de gick i vall med de vita fåren och korna.”
En annan stor skillnad var sättet författarna ville nå ut till folket i sina epoker. Eftersom man under antiken inte kunde trycka böcker vilket man kunde under upplysningen nådde de ut till olika målgrupper. Jonathan Swift ville ju nå ut till människor och påverka samhället medan Homeros skrev ner en berättelse som berättats i århundrade tillbaka i tiden redan då. Han ville antagligen bevara berättelsen men knappast väcka uppmärksamhet! // Alan, Frida, Malin & Paulina
Mytologi är tidstypiskt för antiken. I texten finns det flera exempel på grekiskt mytologi:
SvaraRadera”han bad en bön till Zeus och övriga gudar”
Zeus är gudarnas konung och till honom ber Hektor innan han skall ut i strid. Han talar även om Hades, underjordens härskare:
”Ingen kommer att sända mig i förtid till Hades.”
Texten visar också tydligt att de lever i en tid med andra djupt grundade värderingar, där alla från födseln blivit tilldelade en uppgift. Ni diskuterar om hur Hektors son redan som liten förväntas bli en ännu större krigare än sin far. Även värderingarna för mans- och kvinnogöra under antiken nämner ni, vilket är tydligt i följande citat:
”Gå nu tillbaka hem och ägna dig åt dina sysslor, åt din vävstol och slända, och sätt dina tjänande kvinnor till deras värv! Vi får låta kriget bli karlarnas göra,”
Homeros visar tydligt i texten vilka normer som styr samhället och istället för att bryta dem genom att till exempel skriva att kvinnor går ut i krig, följer han dem och skriver att de har sin plats i hemmet.
I stark kontrast till den ädla syn på kriget som finns i Hektor och Andromakhe så driver Cervantes i Don Quijote med riddare och krig. Där är det ädla helt bortsuddat och endast humor finns kvar.
Don Quijote är en roman skriven på prosa och Hektor och Andromakhe är skriven på hexameter. Både sättet att skriva på samt hur det låter när man högläser texterna skiljer sig åt.
Illiadens historia och motiv är om krig, hämnd och stolthet. Motiven kommer igen i många av de böcker och filmer som publiceras i vår tid.
//Viktoria, Olle, Ina
Ni har skrivit en rolig text med välvalda citat som fungerar mycket bra! Homeros känns kanske lite för modern då han refererar sig själv som pensionär samt pratar om sin tid som en epok, men det är inget som stör! Ni hade med riktigt bra miljöbeskrivningar i er blogg, bl.a. berättar ni hur husen var byggda, och detta gjorde det enkelt att leva sig in i storyn, det kändes som att man var där med er.
SvaraRaderaAntikens Grekland är ju känt för att demokratin föddes där för första gången, vilket innebar likhet och jämställdhet mellan människor. Även Upplysningen som vi reste till präglades mycket av dessa tankar, att alla skulle vara jämlikar. Skillnaden verkar dock vara att Upplysningsförfattarna lät dessa tankar och idéer genomsyra sina texter, till exempel låter vår författare Daniel Defoe sin huvudperson Robinson Crusoe vara en uppfinningsrik man med sunt förnuft. Antikens Homeros däremot skriver i Illiaden om en historisk berättelse.
Gud/gudar är viktiga och styr karaktärernas liv och öden. I ert utdrag säger Hektor bland annat “Ingen kommer att sända mig i förtid till Hades. Men jag menar att ingen människa kan undfly sitt öde, vare han feg eller tapper”. Grekerna under Antiken trodde väldigt mycket på sina olika gudar, vilket märks i utdraget från Illiaden. Tron på Gud genomsyrar även romanen om Robinson Crusoe, där Crusoe berättar mycket om hur hans liv ligger i Guds händer. Det må vara olika gudar, men både grekerna och upplysningsförfattarna hade en stark tro vilket märks i deras verk.
Man kan analysera både Robinson Crusoe och Illiaden på många olika sätt, men hur man än ser på det så är båda verken spännande, läsvärda och fängslade läsare både under tiden de skrevs och än idag. Som läsare blir man mycket nyfiken på hur det ska gå för Hektor när han går ut i kriget, och hur det blir med hans fru och son. På samma sätt läser man ivrigt vidare i Defoes roman för att se hur Robinson klarar livet på sin ö. De båda verken är, precis som er blogg, mycket välskrivna.
Bra jobbat!
/Anna, Cornelia, Tony